Den kristna fundamentalismen uppstod på 1890-talet som en motreaktion mot strömningar i tiden som ifrågasatte Bibelns auktoritet, och därmed grundläggande/fundamentala bibliska sanningar. Även om både ”sekt” och ”fundamentalist” mest används som skällsord idag, så var betydelsen tidigare mer neutral. I detta sammanhang blir ”sekt” en rörelse som står för något annat än Bibelns fundamentala sanningar.
De tidiga fundamentalisterna använde beteckningen om sig själva. De kännetecknades bland annat av tron på att Bibeln är Guds eget ord till oss människor, inte människors försök att nedteckna sina ofullkomliga gudsbilder.
Om Bibeln är Guds ord blir konsekvensen bland annat att:
• Jesus Kristus är Guds enfödde son, och själv evig Gud
• Jesus bokstavligen har fötts av en jungfru
• det har skett ett syndafall
• Jesus har dött på ett kors och uppstått för att försona våra synder
• Jesus stigit upp till himmelen, sitter på allsmäktig Gud Faders högra sida och kommer tillbaka därifrån för att döma levande och döda
• Jesus är enda vägen till Gud
• vi kan inte bli frälsta genom något annat namn
De som forskar om den historiske Jesus skiljer på trons Jesus och den historiske Jesus. De har kommit fram till att Jesus inte är Gud – och att han heller aldrig gjorde några sådana anspråk – vilket raserar fundamentet för samtliga ovanstående punkter.
Frågan man måste ställa sig är om dessa tankar enbart är enskilda forskares personliga slutsatser, eller om de i praktiken fått inflytande över kyrkors och samfunds teologi?
Är Jesus själv Gud? Har det skett ett syndafall? Behövde Jesus offra sig på korset för att människan skall kunna försonas med Gud, och får sin brutna gudsrelation återupprättad?
Hur tydligt framgår svaren på dessa frågor i våra kyrkor nuförtiden?
Det är upp till varje enskild kristen att pröva och bedöma om Bibeln är sann och därmed i konflikt med forskningen, eller om de som forskar om den historiske Jesus har rätt, och Bibeln därmed i mångt och mycket är en efterkonstruktion av Jesu lärjungar.
Om Bibeln är sann har den en hel del att säga om vårt ställningstagandes avgörande betydelse för vårt eviga väl och ve. Den har även en hel del att säga om den tid som närmar sig med stormsteg, nämligen den tid som brukar kallas vedermödan.
Om Bibeln är sann vill det till att man vet att fundamentet för sin tro håller. Var och en må pröva sig själv, och vara beredd att ta konsekvenserna av sitt ställningstagande oavsett hur obekvämt det blir!