Hur demokratin gick från att vara ett styrelseskick till att bli ett åsiktspaket! 2

”Om alla skall bestämma över alla och allting, kommer till slut inte någon att
bestämma någonting över sig själv.”, skrev Carl-Johan Westholm, 1982.¹

”Om definitionen av vad rätten till privatliv innefattar blir för bred finns risken att det till slut betyder allt och ingenting”, kan man läsa i Expressen, 2024.²

Schweiz har fällts i Europadomstolen för att ha kränkt en grupp äldre kvinnors mänskliga rättigheter genom att inte ha vidtagit tillräckliga åtgärder mot klimatförändringarna.³ Många fall pågår fortfarande. Hittills har det resulterat i att 15 länder beordrats till förändringar i sin klimatpolitik.⁴

Sveriges klimat– och miljöminister ser positivt på utvecklingen och bedömer att målen och domsluten påverkar politiken.⁵ Men Martin Mörk, byråchef på Justitiekanslern säger att: ”Det står i konflikt med grundlagen, grundläggande värderingar i vår demokrati. En domstol ska inte säga vad politikerna ska göra.”⁶

Artikel 29.2 i FN:s ”Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna” innebär att de inte är så huggna i sten som man gärna vill tro:
”Vid utövandet av sina rättigheter och friheter får en person endast underkastas sådana inskränkningar som har fastställts i lag och enbart i syfte att trygga tillbörlig hänsyn till och respekt för andras rättigheter och friheter samt för att tillgodose ett demokratiskt samhälles berättigade krav på moral, allmän ordning och allmän välfärd.”⁷

Vad händer om definitionen av ”mänskliga rättigheter” dras långt utöver vad som ursprungligen var tänkt? Får vi då en utveckling där de till slut betyder allt och ingenting, vilket gör att alla blir helt beroende av någon som bedömer vem som kränker vem, vilket innebär att ingen bestämmer någonting över sig själv, vilket leder till att ”frihet” innebär att enbart få göra sådant någon uttryckligen ger tillåtelse till?

Intressentkapitalism

Intressentkapitalism (stakeholder capitalism) kan antingen vara en ideologi som antagits av ledare på enskilda företag eller en modell som upprätthålls av regeringar genom lagar och förordningar.

Det finns olika uppfattningar om vad ”intressentmodellen” exakt innebär.⁸ Men i stort sett går modellen ut på att företag skall ta hänsyn till sina ”intressenter”, vilket är någon som påverkas av ett företags verksamhet t.ex. kunder, anställda, ägare, ideella organisationer, staten, konkurrenter, leverantörer, media och samhället i stort. Kort sagt, alla!⁹

Tanken är att företagen skall användas som redskap för ett högre syfte.

Det fick många VD:ar känna av inför presidentvalet i USA, 2020. Jag kan berätta den hemliga historien om valet. Det pågick en konspiration bakom kulisserna. Den både minskade protesterna och samordnade motståndet från VD:ar. En välfinansierad kabal – vilket enligt Merriam-Webster¹⁰ är en grupp personer som i hemlighet förenats i en komplott (som att störta en regering) – av mäktiga människor arbetade tillsammans bakom kulisserna för att påverka uppfattningar, ändra regler och lagar, styra mediebevakningen och kontrollera informationsflödet.

Man fick delstater att ändra röstsystem och lagar, och hjälpte till att säkra hundratals miljoner i offentlig och privat finansiering. Man rekryterade arméer av röstningsarbetare och fick miljontals människor att brevrösta för första gången. Man pressade sociala medieföretag att inta en hårdare linje mot desinformation. Allt för att säkerställa att valet skulle bli fritt, rättvist, trovärdigt och okorrumperat.

Trump och hans allierade drev nämligen en kampanj för att förstöra valet.

”Demokratin vann till slut. Folkets vilja segrade.”, konstateras slutligen. Valet gav uppenbarligen det resultat ”kabalen” förväntade sig av en demokrati.¹¹

2024 blev Trump återigen president¹². Var det även denna gång folkets vilja som segrade?

Hur kan jag känna till konspirationen bakom kulisserna? Jag vet egentligen inte om jag vet! Men om man får tro det man läser så har ”kabalen”¹³ – som de själva kallar sig i en lång artikel i Time – beskrivit hur de gick till väga. Det jag skrivit är ett mycket kort, fritt återgivet utdrag från artikeln som publicerades 4 februari 2021.¹⁴

Kabalen lyckades dock inte nå riktigt ända fram! Sedan slutet av 1900-talet har det republikanska partiet verkat för strängare lagar gällande ID-kontroller vid val för att förhindra valfusk¹⁵. Trots det saknar 16 delstater samt District of Columbia fortfarande krav på legitimation vid valurnorna. Demokraterna har vunnit i 15 och republikanerna i 2 av dessa delstater¹⁶. Röda siffror gäller det Republikanska partiet, de blå gäller det Demokratiska partiet.

Enligt Wikipedia är problem med ID-stölder och röstsedlar från döda försumbara. Å andra sidan visade en rapport från 2012 att mer än 1,8 miljoner avlidna människor fortfarande är registrerade för att rösta i hela landet, samt att 3 miljoner väljare var registrerade i flera stater. Demokrater har hävdat att republikaner överdrivit omfattningen av valfusk av politiska skäl.¹⁷

Intressenter

Det finns egentligen ingen gräns för vem som kan vara en ”intressent”. Sex portugiser har stämt svenska staten och 32 andra länder eftersom de bland annat menar att ländernas bidrag till klimatförändringarna kränker deras rätt till liv och hälsa. ”Det påverkar deras möjligheter till sömn, träning och vara utomhus, säger Gearóid Ó Cuinn, chef for organisationen Global legal action network som står bakom stämningen.”¹⁸

Om du som ”intressent” anser din frihet och mänskliga rättigheter inskränkas av ett land eller ett företag någonstans på jorden, så kan du med klimatförändringarna som argument alltså få rätt.

Kommer det att leda till:
1. Den totala friheten?
2. Att alla till slut bestämmer över alla och allt, och ingen över sig själv?
3. Att någon till slut bestämmer allt åt alla?

Alternativ 3 tycks vara det mest otänkbara, men är det mest troliga! Vår överlevnad hänger på det. Demokratin har nämligen inte levererat!

Det har vi nobelpristagare Daren Acemoglus ord på:

Han tror sig till och med veta att det är ”de” – alltså vi, vanligt folk – som tycker att demokratin inte levererat och därför är missnöjda med den:

Som ett led i att ”rädda demokratin” har till exempel Calin Georgescu – som vann första omgången i Rumäniens ogiltigförklarade presidentval – förbjudits att ställa upp i kommande presidentval.

Vad skall demokratin leverera?

Demokratin skall tydligen inte leverera ledare som sätter sitt lands väljare i första hand.

Vad är det då demokratin skall leverera?

För den vanlige medborgaren lär första tanken vara att den skall leverera ett resultat som innebär att partierna tilldelas mandat i proportion till det antal röster de fått. Denna tanke utgår från att demokrati är ett styrelseskick.

Så enkelt är det inte! Nu förutsätts dessutom att man skall rösta fram ”rätt” ledare, annars är man bara ett land ”med val”.

I inslaget sägs: ”Att demokratin är på tillbakagång i världen har slagits fast i flera forskningsstudier. Faktum är att vi nu är på samma nivåer av demokrati i världen som för murens fall – 1989. Det är något som riskerar att få långtgående konsekvenser för bland annat klimatet. ”

Här får vi en antydan till svar på rubrikens fråga. Demokratin skall leverera folkvalda, demokratiska, nationella ledare som inte sätter den nation de valts att leda i första hand. SVT förutsätter tydligen att en sådan ledare inte vill delta i internationella samarbeten om klimat, med mera.¹⁹ Men är världen så svart-vit?

I blogginlägget ”Demokratins räddare” konstateras att: ”Om det inte ser ut som demokrati och inte ger de resultat vi förväntar oss av demokrati, är det inte en demokrati.²⁰ Vilka ”vi” är förklaras aldrig i den citerade texten!

Det har Ungern fått känna på. EU-parlamentet har i en rapport slagit fast att Ungern inte längre är en demokrati.²¹ De tolv problemområdena är:

Det konstitutionella systemets och valsystemets funktionssätt²²
Rättsväsendets och andra institutioners oberoende och domarnas rättigheter²³
Korruption och intressekonflikter²⁴ ²⁵ ²⁶
Integritetsskydd och skydd av personuppgifter²⁷
Yttrandefriheten, inbegripet mediemångfald²⁸
Den akademiska friheten²⁹
Religionsfriheten³⁰
Föreningsfriheten³¹
Rätten till likabehandling, inbegripet hbtqi-rättigheter
Rättigheterna för personer som tillhör minoritetsgrupper, bl.a. romer och judar, och skydd mot hatiska uttalanden mot sådana minoriteter
Migranters, asylsökandes och flyktingars grundläggande rättigheter
Ekonomiska och sociala rättigheter

Vid valet 2018 lät premiärministern Viktor Orbán hälsa att ” valet handlar om Ungerns framtid och att han kommer att respektera folkets röster”.³²
Vid valet 2022 sade han: ”Vi har tagit en klar seger, en seger så stor att den kanske kan ses från månen – och definitivt från Bryssel”.³³

Över 200 internationella valobservatörer övervakade valet.³⁴ Ungern är EU:s första diktatur enligt 2020 års demokratirapport från V-Dem. ³⁵

Sedan valet 2010 har premiärminister Viktor Orbáns parti Fidesz bland annat drivit igenom lagar som hindrar oppositionsgruppers, journalisters, universitets och icke-statliga organisationers verksamhet som är kritiska mot det styrande partiet eller vars perspektiv Fidesz finner ogynnsamma.³⁶

Är det unikt för Ungern?

När bedömer SÄPO kritik mot makthavarna som legitim, och när bedöms den som antistatlig antietablissemangsextremism?³⁷

Ordet ”antistatliga” användes första gången 10 januari, 2023.³⁸ Vid den tidpunkten fick man just inga träffar när man sökte på ordet³⁹, men numera har det spridit sig ända till Sydkorea.

Om resultatet avgör om en demokrati skall godkännas som en demokrati eller ej, vem är det i så fall som gör den bedömningen?

Opinion

På en skola där jag jobbade genomförde vi en trygghetsenkät med kryssalternativen Ja och Nej. Den som kryssade Ja – vilket innebar att man upplevde problem i en viss situation – uppmanades att göra sig besväret att beskriva det med egna ord. Om man däremot kryssade Nej, var det bara att bekvämt gå vidare till nästa fråga.

Inte förrän enkäten var gjord insåg vi misstaget. Skolan fungerade visserligen bra i det stora hela, men så perfekt som enkäten gav intryck av var den ändå inte.

Med ”rätt” frågeställning eller ”rätt” upplägg kan man åstadkomma en enkät, opinionsundersökning eller folkomröstning som levererar det svar man vill!

Om man frågar: Vill du välja alternativ 1, och leva i fred och trygghet för all framtid, eller: Vill du välja alternativ 2, som orsakar att helvetet bryter loss inom en snar framtid, så lär man få en hundraprocentigt enig opinion för alternativ 1.

Folkomröstningar

En folkomröstning kan sägas vara en opinionsundersökning som är ett uttryck för ”intressentkapitalism”, där landets ”intressenter” – medborgarna – får tycka till i en specifik fråga. Sverige har rådgivande folkomröstningar. De har handlat om rusdrycksförbud, pensionsfrågan, högertrafik, kärnkraft, EU samt euron.⁴⁰

Högertrafik genomfördes trots folkets ”Nej”.

När det gäller kärnkraftsomröstningen var linje 3 nej-alternativet. De två ”ja”-alternativen var inga regelrätta ja-alternativ. Linje 1 innebar att kärnkraften skulle avvecklas i den takt som var möjlig. ”Avveckla kärnkraften, men med förnuft” och ”Nej till kärnkraft, men med förnuft” var parollen för linje 2, som i princip var identisk med linje 1, men dessutom krävde att alla framtida energianläggningar av betydelse skulle ägas av stat och kommun.

Rösterna för ”ja”-alternativet, linje 1, och ”nej men med förnuft”- alternativet, linje 2, räknades samman vilket ledde till att omröstningen blev omdiskuterad och ifrågasatt. Var linje 2 helt enkelt ett sätt att få resultatet dit man ville? Mer rättframt uttryckt, var linje 2 ett sätt att manipulera demokratin?⁴¹

Demokratiska beslut?

NATO

I NATO-frågan har ”opinionen” till och med personifierats när SVT hävdar att opinionens ”ja” till Nato öppnar vägen för S! Socialdemokraterna har annars varit emot ett Nato-medlemskap under lång tid. En positionsförändring i en så här viktig fråga kräver en utförlig argumentation.⁴²

Sveriges försvarsminister har garanterat att han aldrig ska medverka till att Sverige söker medlemskap i NATO. Ett halvår senare gör han precis det.⁴³ Han förklarar det med att han vid ett möte på departementet bestämde sig för att ”nu får det vara klart med det här”.⁴⁴

Eftersom ”opinionen” sagt ”Ja” har politikerna inte ansett det nödvändigt att folkomrösta i NATO-frågan, trots att den berör en period på mer än fyra år.

Finlands förre president var tydlig. Han hävdade att: ”Det behövs ingen folkomröstning eller officiell opinionsmätning om Nato.” Enligt honom räcker de opinionsmätningar som hittills gjorts för att ge ett Natomedlemskap legitimitet. Därmed har han vänt helt om! Tidigare tillhörde han dem som krävt antingen en rådgivande folkomröstning eller någon slags officiell opinionsmätning. Men den tanken fick alltmer kritik, och i en intervju för Svenska Yle säger han senare att de opinionsmätningar som redan gjorts räcker.

Han menar att: ”Nato behöver informationen att folket nu stöder ett medlemskap. Det har vi redan tror jag [min betoning].”⁴⁵

Då kan man fråga sig: Behövs allmänna val? Varför inte tillsätta kommunfullmäktige, regionfullmäktige samt riksdag och regering enligt den allmänna opinionen?

Könsbyteslagen

I frågan om könsbyteslagen var ”opinionen” negativ. Majoriteten av de tillfrågade – 59% – ansåg den vara ganska dålig eller mycket dålig!⁴⁶

”Opinionen” sade alltså ”Nej”, men det bekom inte politikerna.

I detta fall gick man så långt att riksdagsledamöterna tvingades rösta efter partipiskan, vilket resulterade i att endast en moderat⁴⁷ och en socialdemokrat⁴⁸ röstade efter egen övertygelse. Ändå var inte ens den drivande – Ulf Kristersson själv – övertygad om riktigheten i lagändringen. Han hade helst sett en 18-årsgräns i stället för lagförslagets 16-årsgräns.⁴⁹ Enligt Aftonbladet säger en källa inom M att 80 procent av moderaternas riksdagsgrupp är emot förslaget. Inom S var S-kvinnor⁵⁰ öppet kritiska och ville inte att förslaget skulle gå igenom. ⁵¹

”Förslaget är förhastat och inte demokratiskt förankrat”, enligt ett upprop i Aftonbladet som bland andra Agnes Wold och Margot Wallström skrivit under.⁵² Sveriges Kvinnoorganisationer menar att: ”Ett förhastat beslut riskerar att få betydande konsekvenser för kvinnors rättigheter och jämställdheten.”⁵³

Brottsförebyggande rådet⁵⁴ och Svenska bankföreningen⁵⁵ ser risken att lagen kommer att utnyttjas av kriminella. Läkarkåren⁵⁶ är splittrad i frågan.⁵⁷

Enligt SVT är majoriteten av partierna positiva till de föreslagna förändringarna.⁵⁸ Av Sveriges 10,5 miljoner invånare var – enligt opinionsundersökningarna – cirka 6 miljoner negativa till förslaget, som antogs med 234 röster för, och 94 mot. 21 riksdagsledamöter avstod.

En tolkning av spelet bakom könsbyteslagen kan ses i SVT:s serie Herr Talman.⁵⁹

I denna serie går man ganska hårt åt partiledare och andra politiker. En del kanske till och med kan se det som kränkningar, hat och hot. Men det är ju bara humor och satir. Då leder det inte till några drev. Åtminstone inte när SVT gör det.

Visserligen är det nog ingen som idag beklagar att politikerna tog beslutet att införa högertrafik, trots att 82,9 % av folket var emot. Kommer politikernas beslut att genomdriva könsbyteslagen i strid med opinionen att ses på samma sätt i historiens backspegel?

Läs också:
Hur demokratin gick från att vara ett styrelseskick till att bli ett åsiktspaket! 1
Demokratins räddare

Noter: