Sidan uppdaterad 13 april, 2021.
Teknik är central för det moderna livet och kommer att spela en avgörande roll för att hjälpa världen att återhämta sig från COVID-19-pandemin. Men när vi utnyttjar kraftfull ny teknik som skapats av den Fjärde Industriella Revolutionen, såsom Internet of Things och artificiell intelligens för att ”bygga tillbaka bättre”, måste vi se till att vi antar dem i på ett sådant sätt att de inte förvärrar ojämlikheten, förstör jobb och försörjning och möjliggör maktmissbruk.
Ovanstående stycke är hämtat från World Economic Forums hemsida. Det låter betryggande för den enskilde individen.
Liknande tankegångar finns i Agenda 2030, där man avser att senast år 2030, bland annat, ha avskaffat extrem fattigdom samt minskat ojämlikheter och orättvisor i världen.
Hos World Economic Forum kan man även läsa att: Den ”gyllene regeln” är en grundläggande riktlinje för värdighet [dignity, min anm.]: en handling har värdighet bara om jag kunde känna mig värdig om jag behandlades på det sätt som jag behandlar den andra personen.
World Economic Forum har en särställning när det gäller Agenda 2030 eftersom FN har ingått ett strategiskt partnerskap med organisationen, som inte är politiskt styrd, och därför inte hindras av sådant som demokratiska processer och vetorätt. Syftet är att World Economic Forum skall påskynda genomförandet av Agenda 2030.
Hur är då människosynen hos dem som leder omställningen av världen till den nya ordning som är på gång? Man kan förstås inte ge ett kategoriskt svar, och dra alla över en kam. Men någon tanke måste det finnas bakom det som läggs ut på World Economic Forums hemsida. Man lägger rimligen inte ut sådant som inte är i överensstämmelse med vad man står för.
Då kan man fråga sig hur den transhumanistiska människosyn World Economic Forum har går ihop med de vackra orden i början av detta inlägg? Har en enskild individ överhuvudtaget något värde för transhumanister, eller är den enskilde bara ett användbart redskap för dem?
Läs mer här och här!
Uppdatering 13 april, 2021:
Hur går det då med uppdateringen och förvandlingen av våra bräckliga mänskliga kroppar – version 1.0 – till deras mycket mer hållbara och dugliga version 2.0?
Bland annat utvecklar företaget Neuralink implanterbara gränssnitt mellan människa och dator (human-computer interfaces). Målet är att förstärka människor så att de kan fortsätta att vara ekonomiskt användbara när de tävlar med maskiner.
Liknande teknik bedrivs av bland annat Facebook, Netflix och DARPA (The Defense Advanced Research Projects Agency, en forsknings- och utvecklingsbyrå hos USA:s försvarsdepartement, som ansvarar för utveckling av teknologier för militäranvändning).
Med hjälp av ett hjärn-maskin-gränssnitt (brain-machine interface, BMI), även kallat brain-computer interface (BCI), kan man kommunicera direkt mellan nervceller och teknisk apparatur. Ett brain-machine interface kan avläsa information från hjärnan, men – observera(!) – även sända information till den!
På Neuralinks hemsida får man en tydlig fingervisning om var det är tänkt att bära hän i framtiden:
Vi utformar det första neurala implantatet som låter dig styra en dator eller mobil enhet vart du än går. Trådar i mikron-skala sätts in i områden i hjärnan som styr rörelsen. Varje tråd innehåller många elektroder och ansluter dem till ett implantat, ”The Link”.
”The Link” är en utgångspunkt för en ny typ av hjärngränssnitt. När vår teknik utvecklas kommer vi att kunna öka kommunikationskanalerna med hjärnan, få tillgång till fler hjärnområden och nya typer av neural information.
Denna teknik har potential att behandla ett brett spektrum av neurologiska störningar, återställa sensorisk funktion och rörelsefunktion, och så småningom att utvidga hur vi interagerar med varandra, med världen och med oss själva.
Med hjälp av ett hjärn-maskin-gränssnitt har Neuralink lyckats få en apa att styra en dator med sin hjärna.
Neuralinks ursprungliga mål är att hjälpa människor att hantera hjärn- och ryggmärgsskador eller medfödda defekter.
Men det långsiktiga målet är att bygga ett ”digitalt superintelligenslager” för att länka människor med artificiell intelligens (AI). ”I slutändan kan vi göra ett fullständigt hjärn-maskin-gränssnitt där vi kan uppnå en slags symbios med AI” enligt Neuralinks grundare, Elon Musk.
DARPA har till och med lyckats skapa ett mikrochip som känner av COVID-19 i kroppen INNAN man visar symtom. Chipet sätts in under huden och utlöser en sensor om COVID infekterar kroppen.
DARPA har också skapat ett filter som kan ta bort COVID-virus från blodet när det kopplas till dialys.
DARPA arbetar även med ett vaccin som skulle fungera mot alla coronavirus, även sådana som ännu inte identifierats.
Vem skall man tro på?
I dessa tider av konspirationsteorier är det bäst att påpeka att informationen om DARPA:s mikrochip är hämtad från konservativa Daily Mail, Storbritanniens näst mest populära tidning, grundad 1896.
Enligt Wikipedia – som lanserades 2001 – är tidningen inte trovärdig.
År 2017 beslutade därför engelskspråkiga Wikipedia att Daily Mail är en generellt opålitlig källa, och skribenter rekommenderas att inte använda tidningen som källa för artiklar på Wikipedia.
Å andra sidan återfinns samma information hos CBS.
Å tredje sidan hävdar Wikipedias grundare att Wikipedia fått slagsida åt vänster. Men det motsägs av Wikipedia själv som ger 535 träffar när man söker på ”högerextrem”, men enbart 57 träffar när man söker på ”vänsterextrem”. Om det är representativt, så innebär det att högerextremismen dominerar vår tillvaro.
Å fjärde sidan kan det vara så att Wikipedia verkligen har blivit en icke representativ sajt, och därför har ett oproportionerligt stort fokus på vad skribenterna – utifrån sitt vänsterperspektiv – uppfattar som högerextremism.
Å femte sidan behöver man inte bestämma sig för den ena eller andra källan. Som fri och självständig individ har man den fulla rätten – för att inte säga skyldigheten – att inhämta information från flera källor, tänka själv, väga för och emot, bedöma sannolikheten för det ena eller andra alternativet och reflektera för att slutligen ta ställning och landa i ett välgrundat beslut.
Kort sagt, pröva allt, behåll det goda!
FUNDERINGAR 