Men enligt myndigheterna – som Sveriges kyrkliga ledare och opinionsbildare har största förtroende för – bygger kristendomen på ett falsarium. Några myndighetstrotsande följare till Jesus påstod att han uppstått, medan de i själva verket kom på natten och rövade bort honom medan vakterna sov. Det kan vi läsa om i Matt 28:13. Åtminstone så länge vi är EU-kommissionen underdåniga och aktar oss ”för att läsa för mycket”.
Läser vi mer uppstår genast ett problem, vi måste ta ställning till vem vi skall tro på! För enligt dessa uppstudsiga följare blev vakterna mutade av myndigheterna för att ljuga och påstå att följarna rövade bort honom.
Med tanke på att det är Jesu följare som står för den nedtecknade historieskrivningen, så har vi inte någon – av myndigheterna – granskad och verifierad information att förlita oss på. Följarna var ju i högsta grad partiska.
Alltså krävs en total omvärdering av den religion som kallas ”kristendom”, eftersom bekännelsen att Jesus är Herren (JHWH) innebär att man sätter sig till doms över myndigheterna!
Åtminstone är det de slutsatser man måste dra om man skall vara logisk och intellektuellt ärlig!
De tre orden ”Jesus är Herren” har dessutom blivit storpolitik.
Medan baptisten Kamala Harris talade om hur viktig aborträtten är för henne avbröts hon av två personer som ropade: ”Jesus är Herre”. Hennes spontata reaktion var att göra sig lustig och koppla dem till Trump: ”Oj, ni där borta verkar ha kommit till fel kampanjmöte.”! Vad säger det om henne?
Bekännelsen, ”Jesus är Herre” innebär dessutom en totalkonfrontation med muslimsk teologi, som förnekar att Jesus är Gud (JHWH). Det innebär i sin tur att någon måste ge upp sin bekännelse för att ett ”gott interreligiöst samspel” skall kunna främjas. Vilka ger sig först?
Kyrklighetens framtid?
Går vi en framtid till mötes där den grundläggande kristna bekännelsen att Jesus är Gud tonas ner av kyrkliga företrädare för att inte riskera att anklagas för ”trumpism”, islamofobi och polarisering?
De kyrkliga ledarna kan ju rimligen inte vara så tvehågsna att de underkastar sig nutida myndigheter, samtidigt som de sätter sig till doms över dåtida myndigheter, och hävdar att de konspirerade i frågan om Jesu uppståndelse! Om ledarna inte vet på vilket ben de själva skall stå, hur skall de då kunna leda Guds barnaskara på rätta vägar?
Men om kyrkoledarna tror att Jesus uppstod, så är det märkligt att deras största fruktan är konspirationsteorier, inte förnekande av Jesu gudomlighet. Jag har aldrig hört någon kyrklig ledare varna för denna text från en ordinerad pastor som tillika är professor i ”Bibelvetenskap” samt har fått förtroendet att undervisa blivande pastorer:
Däremot varnar kyrkoledarna för konspirationsteorier, vilka man tycks definiera som ”åsikter och yttranden som ogillas av myndigheterna”.
Det kanske inte längre är så noga med Jesu offerdöd och uppståndelse, men desto mer noga med att lyda myndigheternas alla påbud? Hur förklarar de kyrkliga ledarna i så fall detta?
Vart och ett av Guds högt älskade barn – som alla har en direktrelation med sin himmelske Far– måste ta sig en funderare över vem/vilka man låter sig ledas av! För det finns bara en Gud, och det finns bara en som är medlare mellan Gud och människor, och det är Jesus Kristus, sann Gud och sann människa. Han tog vårt straff genom att han gav sitt liv, och köpte oss alla fria från vårt slaveri under synden.
Du älskade Guds barn, se om ditt hus och våga bryta dig lös ur ditt sammanhang om du märker att det inte längre är sunt! Gud är med dig! Jesus är Herren, han är dig nog!
FUNDERINGAR 