Hittills har Folkhälsomyndighetens instruktioner krävt att ”myndighetens verksamhet ska stå på vetenskaplig grund”.
Det vill regeringen ändra till att man skall kunna agera på ”bästa tillgängliga kunskap när det saknas fullständig evidens”, eftersom risken annars finns att man avstår från att agera. Folkhälsomyndigheten fick nämligen kritik för att ha lutat sig för mycket [min betoning] på evidens under Coronapandemin.
Vilken effekt dessa ändringar kan få på Folkhälsomyndighetens agerande kan vi ännu inte förutse, enligt socialminister Jakob Forssmed i Ekots eftermiddagssändning, 5 oktober 2024:
”Det är förstås svårt att, att liksom förutse men syftet här är ju att ge ett något större mandat att fortfarande luta sig mot kunskap och vetenskap och beprövad erfarenhet men när inte fullständig kunskap finns, att man ändå kan agera utifrån bästa möjliga bedömning och kunskap, och det tycker jag är, är en bra förändring som ger möjlighet till en mer aktivt agerande också från Folkhälsomyndighetens sida.”
På frågan om vem som avgör vad som är bästa bedömning, svarar Forssmed: ”Det här handlar ju inte om att gå ifrån kunskap och vetenskap, utan att förändra perspektivet lite grann [min betoning] i den situationen …”
Denna ändring har passerat tämligen obemärkt förbi. På regeringens hemsida nämns den i förbifarten i ett pressmeddelande om att regeringen utser Olivia Wigzell till ny generaldirektör för Folkhälsomyndigheten1. Även i Läkartidningen nämns ändringen i förbifarten2.
Perioden 2015-2018 var Wigzell Sveriges representant i WHO:s styrelse3.
I artikel 4, punkt 3, i det förslag till pandemifördrag (IHR4) som världens länder jobbar på, sägs följande angående länders suveränitet:
”Suveränitet – Stater har, i enlighet med Förenta nationernas stadga och folkrättens principer, suverän rätt att bestämma och hantera sin strategi för folkhälsa, särskilt förebyggande av pandemier, beredskap, svar och återhämtning av hälsosystem, efter deras egen policy och lagstiftning, förutsatt att aktiviteter inom deras jurisdiktion eller kontroll inte orsakar skada för deras folk och andra länder. Suveränitet omfattar också staters rättigheter över deras biologiska resurser”
Länders suveränitet respekteras alltså så länge deras egna eller andra länders befolkning inte orsakas skada. Bedömningen görs av WHO!
Med anledning av att revideringarna av IHR – om de går igenom – innebär att WHO lämnar sin status som ett rådgivande organ och blir en överstatlig organisation med rättsligt bindande direktiv för samtliga 194 medlemsländer, och att WHO:s beslut varken kan överklagas eller ifrågasättas, har en skriftlig fråga ställts till sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson5.
Frågan besvarades av Socialminister Jakob Forssmed, som hävdar att: ”Även om ett framtida pandemifördrag blir rättsligt bindande så kommer det vara respektive land som ansvarar för de åtgärder som vidtas, precis som regleringarna i IHR. Instrumenten medför alltså ingen överflyttning av makt till WHO.”
Vem skall man tro?
Här nedan finns ytterligare en del att läsa om WHO.
- https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/10/regeringen-utser-olivia-wigzell-till-ny-generaldirektor-for-folkhalsomyndigheten/ ↩︎
- https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2024/10/olivia-wigzell-blir-generaldirektor-for-folkhalsomyndigheten/ ↩︎
- https://sv.wikipedia.org/wiki/Olivia_Wigzell#Biografi ↩︎
- https://apps.who.int/gb/inb/pdf_files/inb4/A_INB4_3-en.pdf ↩︎
- https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/skriftlig-fraga/effekterna-pa-demokratin-av_ha11814/ ↩︎
FUNDERINGAR 