”Och det tvingar alla – små och stora, rika och fattiga, fria och slavar – att ta emot ett märke på högra handen eller pannan, så att ingen kan köpa eller sälja utom den som har märket, vilddjurets namn eller dess namns tal. Här krävs vishet. Den som har förstånd ska räkna ut vilddjurets tal, för det är en människas tal. Och dess tal är 666.” (Upp 13:16-18)
”Säkerställ juridisk identitet för alla. Senast 2030 tillhandahålla juridisk identitet för alla, inklusive födelseregistrering” (Globala målen 16.9 [Agenda 2030])
”Denna digitala identitet bestämmer vilka produkter, tjänster och information vi kommer åt – eller omvänt, vad som är stängt för oss.”. (Identity in a Digital World, sid 6)
Vad sker rent konkret?
ID 2020
Utifrån Globala målen för hållbar utveckling (Agenda 2030), delmål 16.9, samarbetar företag, ideella organisationer, regeringar och individer för att säkerställa att framtiden för digital identitet verkligen är #goodID. I januari 2019 lanserade alliansen ID2020-certifieringsmärket vid World Economic Forum i Davos.
Digital plånbok
EU-kommissionen publicerade i juni 2021, ett förslag till ny version av EU-förordningen om elektronisk identifiering. En av nyheterna i förslaget är att varje medlemsstat ska ha ansvar för att privatpersoner och företag har tillgång till säkra digitala plånböcker (EU Digital Identity Wallet) som möjliggör för EU-medborgare att få tillgång till sina digitala bevis via t.ex. en mobil applikation.
Myndigheten för digitala plånböcker (DIGG) har fått i uppdrag av regeringen att utreda förutsättningar och risker med EU-förslaget om digital plånbok. I uppdraget ingår också att göra en nyttoanalys för införandet av digitala bevis.
Avsikten med den digitala plånboken är att underlätta möjligheten att visa upp digitala bevis inom EU. Länderna ska enligt förslaget verka för att bevis från folkbokföringen, utbildningsinstitut, tillstånd som t.ex. körkort och finansiella uppgifter, med mera, ska ingå.
Några exempel på fler tilltänkta användningsfall är:
• att kunna visa upp sitt giltiga körkort digitalt i annat land
• gymnasiebetyg och andra meriter för ansökan till högskoleutbildning
utomlands
• underlätta uthämtning av e-recept över landsgränsen
Ytterligare uppgifter som kan ingå:
1. adress
2. ålder
3. kön
4. civilstånd
5. familjesituation
6. nationalitet
7. utbildning, titlar och licenser
8. yrkeskvalifikationer, titlar och licenser
9. offentliga tillstånd och licenser
10. finansiella uppgifter och företagsuppgifter.
Det finns emellertid ingen yttre gräns för vilka uppgifter som kan bli aktuella. Den digitala plånboken kan därmed komma att användas i avsevärt bredare sammanhang än de som räknas upp här.
Till exempel har ett förslag till regelförändringar, som kan behövas för att det ska vara möjligt att göra vaccinationsbevis tillgängliga för resande, överlämnats till regeringen i mars 2021. Beviset utfärdas till individen till en telefon, en app, en digital plånbok, som e-brev eller med möjlighet att själv skriva ut det. Individen kan sedan visa upp sitt bevis i sin telefon vid en gränskontroll eller motsvarande.
eIDAS
Offentliga myndigheter, regioner och kommuner ska följa EU-förordningen om e-legitimation (eIDAS). Förordningen, som är svensk lag, kräver bland annat att e-legitimationer från andra EU-länder tillåts.
Med eIDAS kan varje medborgare och organisation använda sin egen e-legitimation som är utfärdad i sitt eget land. Denna e-legitimation måste offentliga e-tjänster i andra länder kunna ta emot.
Implementering av EU-förordning (eIDAS) innebär att ett lands e-legitimationen skall gälla inom hela EU och EES-länderna.
Uttalande av G20-ländernas ledare
G20-ländernas befolkning utgör cirka 65 % av världens befolkning.
Länderna leds av:
WEF-medarbetare, Alberto Fernández, Argentina
————————Anthony Albanese, Australien
WEF-medarbetare, Luiz Inácio Lula da Silva, Brasilien
WEF-medarbetare, Ursula von der Leyen, EU
WEF-medarbetare, Emmanuel Macron, Frankrike
WEF-medarbetare, Narendra Modi, Indien
WEF-medarbetare, Joko Widodo, Indonesien
————————Giorgia Meloni, Italien
WEF-medarbetare, Fumio Kishida, Japan
WEF-medarbetare, Justin Trudeau, Kanada
WEF-medarbetare, Xi Jinping, Kina
————————Andrés Manuel López Obrador, Mexico
WEF-medarbetare, Vladimir Putin, Ryssland
WEF-medarbetare, Salman bin Abdul Aziz, Saudiarabien
WEF-medarbetare, Rishi Sunak, Storbritannien
WEF-medarbetare, Cyril Ramaphosa, Sydafrika
WEF-medarbetare, Yoon Suk Yeol, Sydkorea
WEF-medarbetare, Recep Tayyip Erdoğan, Turkiet
WEF-medarbetare, Olaf Scholz, Tyskland
WEF-medarbetare, Joe Biden, USA
Vid ett möte på Bali i november 2022, gjorde dessa ledare ett uttalande bestående av 52 punkter, där man bland annat säger att man erkänner vikten av gemensamma standarder för att underlätta internationella resor, digitala och icke-digitala lösningar, inklusive vaccinationsbevis. (punkt 23)
Vidare säger man att: ”Covid-19-pandemin har påskyndat omvandlingen av det digitala ekosystemet och den digitala ekonomin. Vi inser vikten av digital transformation för att nå SDGs [Globala målen, Agenda 2030]”, samt att: ”Vi erkänner vikten av att motverka desinformationskampanjer, cyberhot, onlinemissbruk och att säkerställa säkerhet i nätverksinfrastruktur.” (punkt 24)
WHO:s pandemifördrag
WHO:s medlemsländer förhandlar om ett juridiskt bindande globalt pandemifördrag som ska ge WHO större befogenheter att styra över medlemsländernas pandemihantering. Bland annat kan WHO ges makt att tvinga länder till lockdowns eller allmän obligatorisk vaccination.
I utkastet sägs att stater har ”den suveräna rätten att bestämma och hantera sin strategi när det gäller folkhälsa” men bara om ”aktiviteter inom deras jurisdiktion eller kontroll inte orsakar skada på deras folk och andra länder”.
Bedömningen görs av WHO!
Sveriges grundlag har hittills hindrat åtgärder som t.ex. lockdowns, men man jobbar på att anpassa grundlagen, så att WHO:s tvingande åtgärder – t.ex. utegångsförbud och böter – även skall kunna genomföras i Sverige. Läs mer här.
De farhågor som framförts om risken att pandemifördraget leder till överstatlighet är enligt WHO:s generaldirektör, WEF-medarbetaren Tedros Adhanom Ghebreyesus, förvrängd desinformation.
Central Bank Digital Currency
Man arbetar på att att utveckla digitala centralbanksvalutor, Central Bank Digital Currency (CBDC), vilket även gäller vår egen Riksbank. CBDC är ett nytt globalt system för transaktioner som kommer att kopplas till våra digitala ID-handlingar genom våra CBDC-plånböcker.
Till skillnad från kryptovalutorna kan CBDC kontrolleras fullt ut vilket kommer att styras av Bank for international Settlements (BIS), vars ordförande är WEF- medarbetaren François Villeroy de Galhau. Alla transaktioner, löner, pensioner, barnbidrag, bostadstillägg, mm. kommer att hanteras genom CBDC.
Även de privata transaktioner vi gör med varandra kommer att övervakas av centralbankerna!
Kina och Indien överväger till och med att programmera in ett ”bäst före datum” i sina CBDC. Detta skulle säkerställa att kinesiska och indiska CBDC-användare inte längre kan spara utan tvingas spendera sina”pengar” innan de upphör att fungera.
CBDC gör det alltså möjligt att utforma och anpassa vårt beteende. Då är frågan enligt vems önskemål?
Mer finns att läsa här.
Projekt Icebreaker
”Projektet Icebreaker introducerar en ny arkitektur för gränsöverskridande betalningar med CBDC … Riksbanken har tillsammans med Bank of Israel, Norges bank och Bank of International Settlements (BIS) slutfört Project Icebreaker som har undersökt och testat hur digitala centralbankspengar (CBDC) skulle kunna förbättra valutaöverskridande betalningar.” (Riksbankens hemsida)
G20-länderna har ”gjort det till en prioritet att förbättra gränsöverskridande betalningar…”. Project Icebreaker utforskar ett sätt att länka samman rCBDC-system med flera ytterligare funktioner som gör att Icebreaker-modellen lätt kan skalas upp! (BIS )
”Den snabba, fokuserade och samarbetsvilliga andan i Riksbanken, Norges Bank, Bank of Israel och BIS Innovation Hub är något som de involverade teamen ska vara stolta över.” (Beju Shah, chef för BIS Innovation Hub Nordic Centre)
Identitet i den digitala världen
World Economic Forum (WEF) samlar de främsta politiska, affärsmässiga, kulturella och andra samhällsledarna. WEF:s grundare och verkställande ordförande är Klaus Schwab. Styrelsen består av ”exceptionella individer som agerar som väktare av dess uppdrag och värderingar, och övervakar forumets arbete med att främja sant globalt medborgarskap”. WEF-medarbetaren Ursula von der Leyen kom direkt från WEF:s styrelse till uppdraget som EU-kommissionens ordförande.
Det är i WEF:s rapport, Identity in a Digital World (sid 6), som det förutsägs att: ”Denna digitala identitet bestämmer vilka produkter, tjänster och information vi kommer åt – eller omvänt, vad som är stängt för oss”.
Kan vi skönja den yttersta tiden?
Ser vi Guds kartas slutmål i våra dagar? I så fall är det de som avfärdar allt tal om yttersta tiden, med att svepande hävda att ”det har man alltid trott”, som behöver argumentera för sin ståndpunkt.
Det är sant att man ända sedan apostlarnas tid trott att vi levt i den yttersta tiden. Det är en sund inställning så länge man inte släpper allt man har för händer, utan i stället lever efter devisen: Även om jag vet att Jesus kommer i morgon, planterar jag ändå mitt äppelträd idag!
På Bibelfokus kan man läsa mer:
Profetklockan rusade under 2011!
Än är det tid att verka!
En IT-snubbes funderingar kring vilddjurets märke
Antikrist och vilddjurets märke?
För att skydda sig från spridningen av alltmer globala problem – från pandemier och internationell terrorism till miljökriser och ökande fattigdom – tog ledare runt om i världen ett starkare grepp om makten. Till att börja med fick tanken på en mer kontrollerad värld bred acceptans och gillande. Medborgare gav villigt upp en del av sin suveränitet – och integritet – till ett tillstånd av förmynderi i utbyte mot större säkerhet och stabilitet. Medborgarna var mer toleranta och till och med angelägna om toppstyrda föreskrifter och övervakning, och nationella ledare hade mer handlingsfrihet att påtvinga föreskrifter på de sätt de ansåg lämpliga.
I utvecklade länder, tog sig denna ökade övervakning många uttryck: biometrisk ID för alla medborgare, till exempel, och stramare reglering av viktiga industrier vars stabilitet ansågs vara avgörande för nationella intressen.”
Ovanstående skrevs redan 2010 och beskriver ett tänkt framtidsscenario, som till stor del blev verklighet under pandemin.
”De som kan ge upp väsentlig frihet för att få lite tillfällig säkerhet förtjänar varken frihet eller säkerhet.”, Benjamin Franklin.
Vi är kallade till frihet (ett tillstånd av frihet från slaveri), och skall inte låta oss tvingas in under slavoket igen. I Galaterbrevet 5 handlar det om frihet från lagen och frihet i Kristus. Men kan vi ta för givet att det är den enda frihet Kristus kallat oss till?
Håller mänskligheten på att förmås att ge upp mer och mer av sin frihet i utbyte mot förment trygghet?
Det kan väl inte vara så här illa,
eller…?
FUNDERINGAR 